Kognitiv beteendeterapi och Schematerapi
Genom psykoterapi får du en djupare förståelse för, kunskap om, och verktyg för att kunna hantera dina tankar och känslor på ett mer ändamålsenligt och tillfredsställande sätt. Du får hjälp att komma i kontakt med dina grundläggande känslomässiga behov och att hitta verktyg till att kunna förändra sätt att hantera olika livshändelser i stort och smått. Du får också en djupare förståelse för hur problematiska livsmönster uppstår och deras inverkan till att dina behov inte kunnat tillgodoses. Det kan då ge mod att göra förändringar. Målet är ditt välbefinnande och jag ger dig verktyg du behöver för att ta vara på dagen.
Att hantera livet
Under uppväxten lär vi oss olika strategier för att hantera allt som händer oss. Det gör vi i samspel med föräldrar och andra, och på egen hand.
Varför drabbas man av negativa tankar, ångest eller stora ilske-utbrott? Hur kommer det sig att någon är för mycket till lags? Kanske har hen mindre bra levnadsvanor, skadar sig själv på olika sätt, eller drar sig undan i grubblerier och ångest?
Vad skulle behövas för att kunna komma ur det negativa livsmönstret, hitta medkänsla med sig själv, kunna hantera händelser på annat sätt?
I schematerapi får du hjälp med att komma i kontakt med dina grundläggande känslomässiga behov, och att hitta vägen till förändring. Du får också en djupare förståelse för hur olika problematiska livsmönster uppstår, och hur de inverkar till att dina behov inte tillgodoses.
Vi tittar bakom symtomen, vilka faktorer som finns där och kan vara ursprung till ångesten, de negativa tankarna och svårigheter att hantera alltihop, vad vidmakthåller?
Här behövs bland annat tillgänglighet till annan person, bekräftelse, vägledning, medkänsla och att hitta acceptans innan det går att komma vidare. Ett ”vi” som fångar upp sårbarheten. Att få stöd i att förstå sitt problem, känna empati med sig själv, hitta andra strategier, få struktur, empatiska rutiner och gränser, för att sen kunna hitta perspektiv på det som hänt.
Vi har vår personlighet, biologi, temperament, och en viss grad av sårbarhet med oss från födseln. En del av oss har föräldrar som hade lättare att hantera lugna barn, medan andra har en naturlig fallenhet att lättare kunna bemöta aktiva barn. Ifall du har en personlighet från födseln som inte riktigt stämde med familjens situation, så kanske dina känslomässiga behov inte riktigt blev tillräckligt tillgodosedda.
Du kanske behövde ta i lite för att de skulle förstå hur du mådde, eller så kanske du fick tona ner dina känslomässiga upplevelser för att det skulle förbli lugnt och trevligt hemma? Det behöver inte betyda att dina föräldrar medvetet behandlat dej illa. Kanske hade de egna känslomässiga sår som spelade in? Först gör vi en kartläggning, samarbetar kring mål och utvärderar kontinuerligt.
Det blir inte alltid psykisk ohälsa av detta, men det kan inverka ifall det sedan händer negativa saker runt oss. Hur små barns känslor bemöts, kvaliteten i relationerna, normerna och attityderna varit hemma, men även saker, exempelvis substansbruk och beroende, hur relationer med andra varit, och om man upplevt mobbing, hot eller våld kan också inverka. Barn föds också med varierande styrka att hantera svårigheter, s.k. resilience.
Ett exempel: Här beskrivs kort hur det kan bli för två personer som båda förlorat jobbet och hamnar i kris:
Simone hade en god, trygg uppväxt. Hon förlorar jobbet på grund av någon yttre orsak, hamnar i kris. Får ångest med negativa tankar och mår dåligt. Hon vågar berätta om sitt lidande, och får därefter hjälp att ”komma på banan igen” genom stöd av andra i sin omgivning och en kortare samtalsterapi med fokus på "här -och -nu".
Robin är en känslig person, som har vuxit upp med bråk och problem hemma, blivit mobbad, har inte så många vänner utanför jobbet. Han har haft lite otur med relationer och känt sig lite utanför i olika sammanhang. När han förlorar sitt jobb på grund av arbetsbrist, hamnar han i en kris.
Robin kan ha svårt att helt tillgodogöra sig en kortare samtalsbehandling. Det finns inget nätverk omkring honom, han håller lidandet inom sig och försöker istället undvika det på olika kortsiktiga sätt. Det blir ett "livsklister, han tycker att han sitter fast och inte kommer vidare ur allt som är jobbigt.
Han har utvecklat s.k. känslomässiga sår, som uppstår på grund av brister i känslomässig bekräftelse och omsorg under uppväxten. Dessa "sår" gör att vissa problem blir återkommande i våra liv, de blir s k scheman, som aktiveras vid olika faror och hot. För att slippa uppleva det som hotar och känns svårt, så utvecklar vi strategier som automatiskt fungerar som försvar och beskyddare. Vi flyr, går "på attack" eller blir passiva. Det är inte alltid hjälpsamt, men aktiveras automatiskt som en överlevnadsfunktion.
Alliansen i Schematerapi utgör en trygg bas för att förstå, undersöka, tillgodose de känslomässiga behoven, och arbeta för förändring av dessa icke-hjälpsamma livsmönster eller scheman. Robin behöver fåutveckla en känslomässig grundtrygghet och självständighet. Med detta menas att man inom rimliga ramar har ett empatiskt och bekräftande förhållningssätt till sig själv och andra, kan etablera nära hållbara relationer, har tilltro till sina förmågor samt nyfiket utforskar omvärlden och känner meningsfullhet i livet.
JENNY 38
Jenny med man och två barn, bor i villa, har en hund, ett bra jobb, har det bra utåt sett. Hennes pappa drack för mycket under hennes uppväxt, mamman som städade huset varannan dag och uppoffrade sig för familjen. Jenny tog ofta hand om småsyskonen. Hon är "bäst" på sitt jobb, men tycker att ingen ser hur hon kämpar. Hon förstår inte varför ångest, depression och stress plötsligt blir ett problem. Känner sig känslomässigt försummad, har blivit självuppoffrande såsom sin mamma. Orkar inte längre ens vara glad utåt. Jenny behöver valideras, få kontakt med sitt inre barn/sårbarheten, förstå genom visualiseringar och rollspel hur obekräftade känslor ligger kvar och kan ge ångest, förstå hur hennes ”inre barn” tycker att det nu hennes tur att få "något". Hon får i terapi träna på att våga närma sig och stå kvar i känslor, lära sig att där finns väg till att förstå och uttrycka sina känslomässiga behov. Därmed blir det också lättare för hennes närmaste att förstå och kunna stötta. En ökad insikt om hur problem uppstod till följd av medberoende, gör att det inte behöver gå vidare i generationer.
SARAH 28
Impulsiva Sarah känner sig ensam, övergiven i relationer. Ena stunden är hon godhjärtad, snäll och hjälpsam, för att i nästa stund flippa över och bli antingen ångestladdad, hon "gör för mycket", eller blir väldigt arg. Därefter kan det hända att hon ”stänger av” och drar sig undan. Ibland har hon självskadat för att lindra ångesten som kommer då de mycket hårda och negativa tankarna ger henne stor skam. Hon har tidigare levt med en destruktiv partner, ibland orkar hon inte ens ha längre fasta relationer. Då och då har hon distansförhållanden. Hon har tre barn från tidigare förhållanden. Hon är mån om sitt yttre, spenderar impulsivt pengar på "onödiga saker", kan bli arg inombords, skäms efteråt, det blir en loop av mörka tankar, självhat, varpå hon tröstar sig med telefonsurfande som självtröst. Hon glömmer ibland viktiga saker. Hon överkompenserar sina vänner med presenter, och tror att annars överger den henne. De vet i sin tur inte riktigt vilken sida av henne de ska träffa nästa gång, eftersom hon ter sig så skiftande i humöret. Det blir ofta en oro i arbetsgruppen på henns arbetsplats. Sarah behöver en lång terapi, för att lära mer om orsak och verkan, sina känslomässiga kärnbehov och sin anknytningsstil, att hitta bättre strategier och kunna bryta sitt destruktiva livstema och "livsklister". I terapin använder vi många olika arbetssätt och tekniker, bland annat från Gestaltterapi och anknytningsteorier. Men viktigast är kanske själva alliansen och terapirelationen.
KIM 21
Kim har efter gymnasiet mest suttit hemma vid sin dator, utan annat socialt engagemang, är blyg och har social ångest. Hen tycker att det är svårt med sociala relationer. Föräldrarna försöker hjälpa till, och har börjat prata om ”hur det ska gå”. Arbetsgivare tyckte att hen borde "söka hjälp". Här får vi lägga fokus på att först bygga en allians, tillit, och senare stegvis bryta isoleringen. Det skulle kunna vara många olika saker, som trauma, neuropsykiatri eller existentiella funderingar som ligger bakom. Kim kan vara hjälpt av att bli sedd, bekräftad, och att det får ta tid att bygga en trygg relation i terapin. Därefter får vi ta nästa steg och undersöka vilka hens behov är, och hur hen ska kunna ta sig framåt.
Livet måste inte vara så svårt
Har du funderat på att förändra ditt liv, men känt dig fast i samma hjulspår? Kanske ångest, grubblerier eller sömnproblem begränsar ditt liv? Dras du ofta in i relationer där du inte känner dig sedd eller förstådd? Känner du att innerst inne är det något fel på dig, och om du skulle visa vem du verkligen är så är du rädd att du inte skulle bli omtyckt?
Är du rädd för att bli övergiven eller avvisad av vänner och partners? Känner du dig innerst inne olycklig, värdelös och misslyckad hur mycket beröm och uppskattning du än får? Tänker du mer på andras behov än dina egna? Lider du av återkommande skam och skuldkänslor, brukar du anklaga dig själv?
Brukar du jämföra dig med andra och uppleva att du är otillräcklig? Är det svårt att njuta fullt ut av livet?
Har du funderat på något av ovanstående kan KBT, Kognitiv Beteendeterapi eller Schematerapi vara metoder och verktyg för att du bättre ska kunna ta vara på livet. Du får en förståelse för, kunskap om och verktyg för att kunna hantera dina tankar och känslor på ett mer tillfredsställande sätt.
Ta kontakt med mig för ett samtal där vi avgör om KBT eller Schematerapi kan hjälpa dig.